Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mad studies möter kritiska kulturarvstudier

Nyhet: 2020-02-28

Geoffrey Reaume är en av frontfigurerna inom Mad studies - ett tvärvetenskapligt forskningsområde där kliniker, forskare, ex-patienter, brukare, konstnärer och släktingar arbetar tillsammans för att förstå mental ohälsa. Den offentliga föreläsningen Mad people’s history, mad studies and critical heritage studies som hölls den 18 februari lockade närmare 80 personer.

Geoffrey har aktivt arbetat för att uppmärksamma brott som begåtts mot patienter inom psykiatrin och för att minnen av patienter och deras historier bör betraktas som kulturarv. Reaume var gästforskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier (CCHS), forskningsklustret Kulturarv och hälsa och Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet under februari. Reaume höll bland annat en offentlig föreläsning, en workshop om Mad Heritage och ett seminarium vid Institutionen för historiska studier.

Välbesökt offentlig föreläsning om Mad people’s history, mad studies and critical heritage studies
Reaume framhöll i föredraget att psykiatripatienters historia och erfarenhet sällan har uppmärksammats. I historieskrivningen ligger intressent snarare vid läkarna än patienterna, och när patienternas historia faktiskt finns med är det sällan från den stora majoriteten av fattiga personer, eller kvinnor, med psykisk sjukdom.

Inte bara patienternas historia har hanterats olika beroende av individernas bakgrund, utan också deras behandling och deras placering på sjukhusen har påverkats. Reaume beskriver hur avdelningar var uppdelade efter färgade kvinnor, färgade män, vita kvinnor, vita män etc. Så ”mad peoples history” kan också beskrivas som rashistoria (histories of racialized people). Det är också en historia om obetalt arbete – de kvinnliga patienterna arbetade ofta som hushållsarbeterskor, tvätterskor och sömmerskor på sjukhusen eller i läkarbostäderna. Det handlade ofta om åratal med obetalt hårt arbete.

– När det gäller ”mad peoples history” skall man minnas att många människor låstes in utan att egentligen vara sjuka, poängretat Reaume. Det kunde räcka med att vara besvärlig, att inte passa in i samhället eller som i Elizabeth Packards fall, som 1860 blev inspärrad i USA för att hon protesterat mot makens hårdhänta behandling av deras barn, för att hon hade en annorlunda religiös övertygelse än maken och för att hon, till skillnad mot maken, var emot slaveriet. För detta spenderade hon tre år på the Jacksonville Insane Asylum. När hon kom ut därifrån låg hon i en juridisk konflikt med maken (Packard vs Packard) i vilken hon faktiskt frikändes från galenskap. Elizabeth Packard ägnade sedan resten av sitt liv åt att kämpa för kvinnors rättigheter, yttrandefrihet och rättigheter för människor som anklagats för galenskap.

Reaume menar att Mad studies jobbar med ett underifrånperspektiv som också kan jämföras med hur flera inriktningar inom kritiska kulturarvstudier arbetar.
– Det handlar om att synliggöra tidigare osynliggjorda historier, och att minnas sådant som varit glömt och gömt, säger Reaume.

Lasse Mattila som var en av åhörarna vid föredraget, är socionom och har varit med och startat Föreningen Alternativ till Psykofarmaka (FAP). Han håller också i en hemsida som heter Mad in Sweden.
– Vad betyder Geoffreys och andras arbete betyder för dig och medlemmarna i föreningen?

– Det var otroligt inspirerande att lyssna till någon som fördjupat sig i ett ämne som har en så stor del i ens egen vardag och i ens eget arbete. Att lyfta patientperspektivet överlag är viktigt, och det finns så otroligt många historier att berätta även i vår svenska kontext, säger Lasse Mattila.

Workshop och seminarium om Mad Heritage
Workshopen Mad Heritage hölls den 19:e februari och fokuserade frågor om att komma ihåg och göra tystade patienters röster och liv hörda. Reaume diskuterade arbetet kring det före detta Toronto Hospital for the Insane som nu kallas Toronto’s Centre for Addiction and Mental Health, där han och andra har arbetat på en minnesvägg med minnesplattor till minne av tidigare patienter som varit obetalda arbetare på sjukhuset. Väggen runt mentalsjukhuset sades vara byggd av okända personer, men Reaumes forskning har visat att obetalda patienter byggde den.

Föreningen Mad Heritage and Contemporary Arts har grundats i Göteborg av kliniker, forskare, tidigare patienter och konstnärer. Föreningen skall arbeta med hågkomsten av patienter genom att arrangera seminarier, utställningar och en hemsida. Föreningen har startat en dialog med det tidigare mentalsjukhuset med syftet att bevara den konst som tidigare patienter målat I sjukhusets källare. Under workshopen delade Geoffrey Reaume med sig av sina erfarenheter med arbetet av att bevara och synliggöra ”mad people’s” historia.

– Geoffrey, hur har din vistelse i Göteborg varit och vad tar du med dig från detta?
– Min vistelse i Göteborg var väldigt trevlig och jag lärde mig mycket av aktivister och akademiker som arbetar med att bevara och minnas patienters historia bland annat från Lillhagen, säger Geoffrey.

Elisabeth Punzi och hennes kollegor vid Göteborgs universitet, tillsammans med människor från lokalsamhället, och besökare från Malmö, Stockholm och Uppsala var alla mycket välkomnande och generösa med sin tid. Alla delade med sig av erfarenheter som fått mig att se länkar mellan hur man arbetar med psykiatrins kulturarv och hågkomst av patienters historia i Sverige och i Kanada. Det var en ära att bli inbjuden som gästforskare till universitetet där Kritiska kulturarvstudier höll den första stora internationella konferensen inom ämnet 2012. Jag ser fram emot att samarbeta med dem jag mött under min vistelse under kommande år och som med olika ingångar arbetar med Mad People’s History, Mad Studies and Critical Heritage Studies.

Fortsatt arbete om psykiatrins kulturarv
– Elisabeth, hur ser planerna ut framåt för forskning och samarbete om psykiatrins kulturarv, för Heritage and Wellbeingklustret?

Klustret kommer att arbeta tillsammans med föreningen Mad Heritage and Contemporary Arts. Vi kommer att fokusera på minnet och arvet från psykiatri och patienter som ett viktigt område. Det är viktigt att notera att detta inte bara handlar om minnet. Det handlar om att erkänna missbruk och orättvisa. Det handlar också om att erkänna att psykiatriserade personer fortfarande utsätts för övergrepp och orättvisa och att vi skulle vilja bidra till förändring. Ett sätt att göra detta är genom kreativa uttryck.

Klustret arbetar också med två kommande publikationer om minne och vikten av mer humana perspektiv, den ena med titeln Narrating the Heritage of Psychiatry, och den andra Psychiatric and Disability Institutions after Deinstitutionalisation: Memory, Sites of Conscience, and Social Justice. Geoffrey Reaume har med bidrag i båda publikationerna.
 

Bilder
1. Från Geoffrey Reaumes föreläsning om Mad people’s history, mad studies and critical heritage studies, foto av Jenny Högström Berntson
2. Geoffrey Reaume, foto av Royner Norén
3. Bildkollage: Geoffrey Reaume, publiken ställer frågor, Lasse Mattila i samtal med Jenny Högström Berntson och Elisabeth Punzi efter Reaumes föreläsning, foton av Royner Norén

AV:

Sidansvarig: Jenny Högström Berntson|Sidan uppdaterades: 2015-09-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?