Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Kulturarvsfrågan är helt central idag"

Nyhet: 2017-05-05

Ett kvitto på de framsteg som gjorts inom kulturarvsarbetet. Det kallar kulturdepartementet den nya kulturarvspropositionen. Vad tycker de forskare som arbetar med frågorna? Här svarar Astrid von Rosen, forskare vid GU och koordinator inom det tvärvetenskapliga forskningscentret Centrum för kritiska kulturarvsstudier (CCHS).

Vad tycker du om propositionen?

– Den är både inspirerande och utmanande. Jag tycker det är bra att den utgår från ett så kallat expanderat kulturarvsbegrepp, det vill säga från ett teoretiskt uppdaterat och reflekterande förhållningssätt som utmanar tidigare ganska låsta idéer om kulturarvet och bejakar komplexitet. Genom detta blir kulturarvet aktivt medskapande och performativt; det handlar mera om vad det ”gör” än vad det ”är”. Det jag saknar i propositionen är en genomarbetad och kritiskt medveten uppdatering av arkivbegreppet, något som jag tänker är nödvändigt när kulturarvspolitiken ska konkretiseras inom en snar framtid. Det ska bli spännande att se vad som kommer ut av den genomgripande arkivutredning som också ska göras.

Hur förhåller den sig till det arbete CCHS driver?

– CCHS och propositionen har som jag uppfattar det en liknande grundsyn på kulturarv. Denna syn är grundad i postkolonial teori och forskning, kamp för mänskliga rättigheter och social rättvisa, samt i ursprungsbefolkningars förståelse för kultur och arv. Propositionen öppnar således för pluralisering av perspektiv och sammanhang. När kunskap, kreativitet, delaktighet och samverkan sätts i fokus behövs nya kompetenser och verktyg som kan underlätta navigering i det som är och måste få vara rörligt och komplext. Här kan CCHS bidra med kritiskt uppdaterad, internationellt förankrad och praktiskt grundad forskning. CCHS har också kompetens att granska nyckelbegrepp och debatter, samt att ta fram teoretiska verktyg och metoder som kan underlätta navigering inom ett instabilt – och därför också förändringsbart – kulturarvsfält.

Varför är kulturarvsfrågorna så viktiga idag?

– Vi lever i en värld som ofta beskrivs som global och digital, men som också är fylld av svåra konflikter och djupa sociala orättvisor. Att studera och arbeta med kulturarv handlar om att ta sig an det förflutnas närvaro i nuet och dess påverkan på framtiden. Denna uppgift har väl alltid varit viktig, men är ju helt central idag. Om vi människor inte klarar av att benämna och symbolisera – tala, skriva och leva med – frågor om historia, minne, identitet och makt så blir det svårt eller omöjligt att upprätthålla ett demokratiskt och värdigt samhälle. Kulturarvsfrågan är också en universitetsfråga eftersom den aktualiserar behovet av forskning och högre utbildning som kan möta och berika kulturarvspolitiken, inte minst från humanioras håll.

Kulturarv beskrivs ofta som en känslomässigt laddad och polariserad fråga. Håller du med?

– Människor är olika och lever under olika villkor, så det är inte konstigt att synen på kulturarvets äganderätt, representation och tillgänglighet kan skilja sig åt enormt och att konflikter uppstår. Ett exempel kan vara hur utnämnandet av världsarv alltid har en andra sida i form av det som inte väljs ut, ges resurser eller ses som värdefullt. Ett annat exempel är hur den pågående massdigitaliseringen, som har en stor demokratisk potential, också riskerar att hamna i teknologisk utopism. Allt som är kulturarv kan inte digitaliseras på något enkelt eller rimligt sätt – och i detta finns en viktig utmaning, inte minst i relation till migration. Sedan är den nya kulturarvspolitiken ett uttryck för ett paradigmskifte där tidigare institutionella synsätt och strukturer utmanas, vilket kan ge upphov till friktion. Från mitt perspektiv framstår det som oerhört väsentligt att arbeta för att bättre förstå och benämna de starka krafter som kan sättas i spel i och genom arkiv. Det kan röra sig om att granska en tro på arkiv som egentligen inte finns, eller om att undersöka känsloladdade aspekter av till synes neutrala eller objektiva arkivkällor. Här finns en viktig framtida uppgift för forskare och praktiker. Det handlar om klara av att tänka nytt utan att ge avkall på den extremt viktiga roll arkiv har i juridiska och rättsliga processer.

Läs mer om den nya propositionen: Snack och verkstad i regeringens kulturarvspolitik

Läs mer om CCHS: Centrum för kritiska kulturarvsstudier

Foto: Astrid von Rosen tillsammans med Fredrik Linder/kulturdepartementet, Karl Magnusson/Kulturarvsakademin, Mats Persson/Sveriges museer och Rolf Källman/Riksarkivet under ett panelsamtal vid Kulturakademins vårkonferens då kulturarvspropositionen presenterades.

AV:

Artikeln publicerades först på: historiskastudier.gu.se

Sidansvarig: Jenny Högström Berntson|Sidan uppdaterades: 2015-09-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?